Jepp så blev de kväll igen...

Dagen försvann i ett huj som vanligt....MEN jag har haft en VÄLDIGT bra dag....Först ETT stort TACK till dig Nicke, som alltid finns där! Du gör livet lättare att stå ut med.

Förmiddagen tillbringade jag på Skeppet och ett möte, som blev positivt för alla. Tillbaka till "Pang i Bygget" för att ringa några samtal, peta i mig den obligatoriska lunchen (dofilus och banan), för att sedan kasta sig i bilen för att hämta en kollega, för att sedan styra kosan till Linköping och möte med nätverksgruppen. Ja, ni....det blev en resa som är värd att minnas.

Ni som känner mig vet att jag INTE kan läsa kartor, eller kan.....gator och vägar går åt fel håll och jag kör fel i alla fall.
Men dagen till ära hade jag dragit ut en karta från Eniro (Jennys förslag)...och vi fick ju användning av den:)

Kvart över ett skulle vi vara på plats...10 över ett åkte jag förvirrad omkring och sa till Jenny:
-Kan du läsa kartor?
-Jo, det kan jag nog
-Men va fan, Jenny sa jag...du är ju bilskolelärare i botten.
-Ja, men det innebär väl inte att vi lärde oss läsa kartor !
-Nähä...just det sa jag...det var inte taxikort du hade.
-Kartan ligger där bak sa jag
-Fanns det inte större teckenstorlek??
-Men ta på dig glasögonen då!
-Men jag är ju synskadad, vet du väl!?

Sen gapskrattade vi bägge två...En synskadad och en helt förvirrad....tänk er scenen!

Vi hittade till slut och sedan kom det där stadiet när man ska hitta en parkering.....
-DÄR, skrek jag finns det ju massor av lediga...
-Tror du verkligen man får stå här då?
-Klart man får, det är ju parkeringsrutor!

Sagt och gjort, parkerade och plockade ut väskor och mappar, då det stannar en saab och rutan far ner:
-Tror du man verkligen får stå här? frågade han som körde
-Ja, varför skulle man inte få det? sa jag
-Varför är det så många tomma p-platser så här mitt i stan vid den här tiden, det verkar ju skumt?
-Ja, du får ursäkta, sa jag...men jag jobbar inte på stadsplaneringskontoret, så jag vet inte varför de är tomma!
- Det finns ju en biljett automat där borta, så det är väl bara att stoppa i pengar och lägga biljetten i rutan......hur svårt ska det vara?...sa jag.

När vi kom fram och hade rotat fram småpengar så läste vi på automaten.....ENDAST PARKERING I 30 MINUTER! Vi tittade på varann och började skratta...
(mötet skulle minst hålla på till 16.00)
-Äh, va fan.. sa jag....det är ju bara att stoppa i 10 kr, mer kan vi ju inte göra.
-Ja, vi får väl dela på böterna då sa J.

Rusade över gatan dit vi skulle och då säger J:
-Tror du man får fler än en parkeringsbot?
-Va??
-Ja, jag menar om p-vakten går förbi fler ggr och ser att bilen fortfarande står kvar så sätter dom dit en ny.
-Näää....de tror jag inte svarade jag och kände ångesten komma krypande. Ett snabbt överslag av huvudmatte...Hmm...om vi hade otur betydde ju det att vi skulle ha ett par tusen i böter när vi kom tillbaka.

MEN det hade vi inte...INTE en enda böteslapp! Så vi firade med en ciggarett innan vi styrde färden tillbaka mot "Surbulle stan".

Kontentan av dagen är att ett gott skratt (eller rättare sagt, MÅNGA) förlänger livet!

Tjing