söndag 8 februari 2009

Hmmmmm...

antar att det är bäst att uppdatera, kan väl inte gömma mig längre :) Sammanfattningsvis av denna vecka kan jag säga: JAG HATAR SNÖ!!!! Eller rättare, jag tycker väldigt mycket mindre om att köra i den! Så här såg vägarna ut igår....på väg hem.





Kan i alla fall meddela att jag haft en mycket trevlig vecka (förutom hemturen!)...latat mig, gått i affärer, träffat gamla bekanta, varit ute på dagsturer, sett uttrar livs levande på nära håll, ätit mycket fisk, sovit länge och varit på jobbintervju på Adecco som gick bra. Så nu är det bara att vänta på svar om det blir något och framför allt vad det blir i lön! ;)



Bestämde mig för att åka hem lördagen efter att ha kollat vädret (det såg bra ut då!) Packade bilen och startade strax före 7. Lite bilar ute och inte så speciellt halt, såg ju lovande ut inför dagen.
Men efter att jag passerat Fagernes uppe på Filefjäll så började det att snöa....och då menar jag SNÖA! Is på hela vägbanan och inte plogat eller saltat/sandat, lyssnade på radion samtidigt och fick höra att det var kaos på hela östlandet och speciellt E6. Ja, ja tänket Sally...det är ju inte mina bekymmer! Vilket det givetvis var eftersom jag kom dit efter fjällen.
Närmare 10 minus och snöstorm vilket naturligtvis gör att allt fryser till is. Körde fel och hamnade på Oslovägen för att alla skyltar var översnöade.

När jag uppdagade att jag var lost in space efter några timmar i mörker och snö, skulle jag svänga av och vända....den vägen var inte plogad! Körde fast och snön vräkte ner. Men efter att ha grinat en stund så var det bara att spotta i nävarna och se till att komma sig därifrån. Sen la batteriet av i mobiltelefonen och jag tappade simkortet i sörjan på golvet.
Starta igen och efter 30minuter var vindrutetorkarna fulla av is och halva vindrutan var lika full av is.....full värme på fläkten hjälpte inte. Då kom jag på att man ska ha kalluften på för att få bort det. Visst det fungerar men det är fan i mig inte lätt att köra när allt annat på kroppen har frusit till is.
Återigen stanna för att få bort isen och vad händer???? Jo vindrutetorkaren lossnar och Sally står där i snöstormen och tittar fånigt på den. Ingen ficklampa som fungerade, men det löste sig det ockå. In i bilen, full brass på värmen och efter 10min började svetten rinna.....kom någon mil när jag inte kunde styra ordentligt. Stannade vid vägkanten med risk för eget liv och insåg att all snö i hjuhusen hade frysit till is och hjulen gick knappt runt. Ut med isskrapan och försöka hacka bort skiten...in i blen igen....köra en mil och så samma procedur igen. Kom fram till Kongsvinger till slut och då var jag också slut! Men då är det ytterligare 6 timmar hem. Kollade vädret i Sverige och det såg bra ut...lite regn och några plus.

Ha ha...trodde jag ja! Gick bra till efter Karlstad...sen var det som att köra in i en vägg! Så kom den förbannade snön igen. Sen var det likadant hela lååååååånga vägen hem till Butgatan! Snö och ingen som var ute o plogade. Fanns det någon så var de på andra sidan vägen.

Kom hem vid 02, efter ca 19 timmar i bilen och 10 av dom i snöstorm. Trött som bara den och när jag höll på att packa ur bilen kommer det en raglande figur efter lite nattsudd och frågar och jag håller på att släpa in ett lik i bilen!????

Då var jag gråtfärdig kan jag lova!

Tjing!

4 kommentarer:

Anonym sa...

Bra då byter vi plats nu då..
du har kommit hem till barmark..
jag åker upp till snön..!!
men meningen för mig är att jag SKA köra fast o hålla på att trilskas.. :) hihhi..!
Allvarligt franke..
så är de skönt o ha dig på rätt sida av gränsen..
håll dig kvar här nu..
o du.. ta´t lugnt nu va..?!

Anonym sa...

hahaha... ja, det förra inlägget med SEMESTER och en lat hund lät ju faktiskt lite bättre. Glad att du är hemma helskinnad i alla fall.
//Må gott

Anonym sa...

Vilket äventyr - det ska vara du som fixar det!
Välkommen hem!

Anonym sa...

Efter en konferens om mikrokirurgi i New York satt de ledande kirurgerna i en bar och drack. När de så småningom började bli lite onyktra så kom dom
in på deras största triumfer vid operationsbordet.

Den första, en australiensisk kirurg, berättade:
-Vi fick in en kille som hade klämt sig i en tryckpress. Allt som var kvar var lillfingret. Vårt lag av kirurger lyckades konstruera en ny hand,byggde en ny arm och en ny kropp, så att när han till slut gick till arbetet blev han så effektiv att han gjorde 5 personer arbetslösa.

-Det är väl ingenting, sa en amerikansk kirurg.
-Vi hade en arbetare som fastnade i en kärnreaktor. Allt som blev kvar var håret. Vi konstruerade en ny skalle, en ny kropp och nya organ och skickade
honom tillbaka till arbetslivet. Han blev så effektiv att han gjorde 50 personer arbetslösa.

Den svenske kirurgen som hade suttit tyst och lyssnat harklade sig och tog till orda:
-En dag när jag var ute och gick kände jag lukten av en fis. Jag tog fisen till sjukhuset i en skräppåse, släppte den på bordet och började jobba.

-Först slog vi in fisen i ett rövhål, byggde nya skinkor, satte fast en ny kropp på den ena änden och ben på den andra änden. Till slut blev det en man som vi döpte till Fredrik Reinfeldt och han har tamejfan snart gjort ett helt land arbetslöst...